Kreditkortet utgör en utmärkt ledsagare på resan samt en nödlikviditet för privatekonomin

Sponsrade länkar

Den som ofta behöver låna för att få ekonomin att gå ihop bör i första hand se över budgeten – en kortkredit löser inte ett återkommande underskott. Ett kreditkort är en utmärkt lösning för personer som förmår återbetala lånebeloppet inom kortets räntefria period.

Uppdaterad: 24 september 2026

Gemensamt för alla kreditkort är att månadens inköp samlas på en och samma kreditfaktura.
Sponsrade länkar

Människor med stabila månadsinkomster får i många fall erbjudanden om att teckna en kortkredit av något slag. Som förvärvsarbetande lönar det sig att granska dessa erbjudanden med ett vaket öga. Ett kreditkort utgör nämligen inget skydd ifall ens privatekonomi plötsligt skulle sina; kortkrediten ligger visserligen i träda så länge den inte utnyttjas, men när den används är den en skuld som ska betalas tillbaka – en egen buffert är ett bättre skydd. Räntan börjar ticka först när man överskridit kreditkortets räntefria period, som brukar anges som upp till 40–60 dagar – hur många räntefria dagar ett köp faktiskt får beror på när i perioden det görs. Tänk dock på följande:

  • Kreditkort är ofta förbundna med en årskostnad, som tas ut oavsett om kortet används eller inte (detsamma gäller för övrigt vanliga bankkort). Tänk på att årskostnaden tenderar att öka i de fall krediträntan är låg – omvänt är räntan ofta hög ifall årskostnaden är låg.
  • Den som åker utomlands bör prioritera användandet av kreditkort framför vanliga bankkort. Kreditkortet är nämligen inte kopplat till ett lönekonto – alla köp görs istället mot faktura. Den som anmäler förlust av kortet slipper i regel ta ansvar för bedrägerier som begåtts efter förlustanmälan.
  • Vid utlandsresor fungerar både Visa och Mastercard i de allra flesta länder, och skillnaden i acceptans mellan dem är liten. Diners Club och AMEX är däremot egna kortnätverk – inte Visa eller Mastercard – och tas emot på färre ställen, både i Sverige och utomlands. Vilka sådana kort som går att få i Sverige i dag behöver kontrolleras hos respektive utgivare.

Ansök om kreditkort online

Den som vill ha ett kreditkort kan i regel ansöka om kortet online med BankID; kortutgivaren gör alltid en kreditprövning innan kortet beviljas. Att ansöka i samband med ett fysiskt besök på bankkontoret lönar sig föga, då räntan på kortkrediter i regel inte är förhandlingsbar. Hur en ansökan går till steg för steg beskriver vi på sidan om kreditkort online.

Kreditkort, betalkort och bankkort – vad är skillnaden?

  • Bankkort (debitkort): köpet dras direkt från ditt konto. Ingen kredit lämnas och ingen ränta tas ut, men du kan bara handla för det som finns på kontot – om inte en kontokredit är kopplad.
  • Betalkort: ordet används ibland om bankkort, ibland om kort där månadens köp samlas på en faktura som ska betalas i sin helhet, utan möjlighet att delbetala.
  • Kreditkort: du får en kreditgräns, köpen samlas på en faktura och du väljer mellan att betala allt och att delbetala – det senare mot ränta.

Ett bankkort kan också kombineras med en kontokredit på kontot. Då löper ränta i regel från första dagen som krediten används.

Så fungerar räntefri period och delbetalning

Köp som görs under en period, ofta en kalendermånad, samlas på en faktura med en förfallodag. Betalar du hela beloppet senast på förfallodagen blir det ingen ränta på köpen – ett köp i början av perioden får därför fler räntefria dagar än ett köp i slutet. Delbetalar du betalar du minst ett lägsta belopp, och ränta räknas på resten, beroende på villkoren från köpdagen eller från fakturadagen. Kontantuttag och överföringar från kortet omfattas i regel inte av den räntefria perioden.

Vad kostar ett kreditkort?

De vanligaste kostnaderna är årsavgift, ränta vid delbetalning, avgift för kontantuttag, valutapåslag vid köp i utländsk valuta och aviavgift för pappersfaktura. Betalar du för sent tillkommer påminnelseavgift och dröjsmålsränta. Så mycket kostar enbart räntan under 30 dagar vid den högsta tillåtna räntan, 22 procent:

KortskuldRänta för 30 dagar
2 000 krca 36 kr
7 000 krca 127 kr
15 000 krca 271 kr
25 000 krca 452 kr

Avgifter kan göra den effektiva räntan mycket högre än den nominella, särskilt på små belopp. Kostar 2 000 kronor 36 kronor i ränta under 30 dagar och tillkommer dessutom en avgift på 100 kronor, motsvarar det en effektiv ränta på ungefär 123 procent per år – utan avgiften ungefär 24 procent.

Regler för kreditkort 2026

  • För kreditavtal som ingåtts från 1 mars 2025 gäller ett räntetak på referensräntan plus 20 procentenheter – 22 procent per år under 2026 – och ett kostnadstak: ränta och avgifter får aldrig överstiga kreditbeloppet. Är ditt kortavtal äldre än så, kontrollera med kortutgivaren vilka regler som gäller för det.
  • Ränta på kortkrediter ger inget skatteavdrag från och med inkomståret 2026.
  • Kortutgivaren måste alltid göra en kreditprövning, och du har 14 dagars ångerrätt på kreditavtalet. Från 20 november 2026 gäller en ny konsumentkreditlag, som bland annat förbjuder marknadsföring som antyder att en kredit kan ersätta sparande.

Så väljer du kreditkort

Börja med hur du ska använda kortet. Betalar du alltid hela fakturan väger årsavgift, förmåner och försäkringar tyngst; delbetalar du ibland är den effektiva räntan viktigast. Kortutgivarna brukar kräva att du har fyllt 18 år (vissa har högre åldersgräns), är folkbokförd i Sverige och har en inkomst som räcker för krediten. Ett aktivt skuldsaldo hos Kronofogden leder i praktiken till avslag, och en betalningsanmärkning gör det svårt att få kort. Tänk också på att en beviljad kreditgräns kan vägas in när du söker andra lån, även om kortet inte används. En checklista för att ställa villkoren mot varandra finns på sidan jämför kreditkort, och i vår kreditkortsjämförelse ser du vilken korttyp som passar vilket behov.

Ditt skydd om kortet missbrukas eller köpet går fel

  • Spärra direkt. Anmäl ett förlorat eller stulet kort till kortutgivaren så snart du märker det. För obehöriga köp efter spärren ansvarar du i regel inte.
  • Begränsad självrisk. Enligt betaltjänstlagen står du som regel för högst 400 kronor av obehöriga transaktioner, om du inte har varit grovt oaktsam – då kan du få betala betydligt mer.
  • Krav mot kortutgivaren. Har du betalat med kredit kan du enligt konsumentkreditlagen i vissa fall rikta samma krav mot kortutgivaren som mot säljaren, till exempel om en vara aldrig levereras.
  • Återkrav. Du kan också be kortutgivaren om ett återkrav (chargeback) om ett köp inte blivit som avtalat. Kontakta först säljaren och spara kvitton och kommunikation.

Guider till kreditkort efter behov och utgivare

Vill du gå djupare? Här hittar du våra genomgångar av kreditkort efter behov och av korten i Sverige. Villkoren kontrollerades i september 2026.

Kreditkort efter behov

Kreditkort från banker

Kreditkort från kortbolag och nischbanker

Kort som fungerar annorlunda än ett vanligt kreditkort

Vanliga frågor om kreditkort

Är ett kreditkort en bra buffert?

Nej. En kortkredit är en skuld som kostar ränta så fort fakturan inte betalas i sin helhet. Ett eget sparande är ett tryggare skydd – vår buffertkalkylator hjälper dig att räkna ut hur stort det bör vara.

Vad händer om jag inte betalar kortfakturan?

Först kommer en påminnelse med avgift och dröjsmålsränta, sedan ett inkassokrav. Betalar du fortfarande inte kan kortutgivaren ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden, vilket kan leda till en betalningsanmärkning. Kontakta kortutgivaren direkt om du inte kan betala.