I samband med ansökan om lånelöften, större privatlån och bostadslån görs alltid en kreditupplysning

Ansökningar om större blancolån och hypotekslån föregås alltid av en grundlig kreditupplysning, som bland annat innebär att person- och inkomstuppgifter kontrolleras mot information i centrala register.

Uppdaterad: 24 september 2026

Alla långivare som lämnar krediter till konsumenter – från små blancolån till hypotekslån – är skyldiga att göra en kreditprövning, och i praktiken ingår nästan alltid en kreditupplysning på kunden. Upplysningen hämtas från ett kreditupplysningsföretag, till exempel Upplysningscentralen (UC), som i sin tur samlar uppgifter från en rad register – däribland Skatteverkets uppgifter om folkbokföring och senast fastställd inkomst – samt uppgifter om låntagarens krediter. En långivare ser därmed normalt betalningsanmärkningar, eventuella skulder hos Kronofogden och de lån och krediter som andra banker och kreditinstitut har rapporterat in, även om alla långivare inte rapporterar till alla kreditupplysningsföretag.

Betalningsanmärkningar väger tyngre än kreditupplysningar

Antalet tidigare kreditupplysningar är en av flera faktorer som påverkar om en ansökan bifalls eller avslås, men sällan den som ensam avgör – inkomst, befintliga skulder, betalningsanmärkningar och kalkylen över vad du har kvar att leva på väger normalt tyngre. Alltför många tidigare upplysningar, inom en mycket kort tidsrymd, är i långivarnas ögon ett tecken på bristande kreditvärdighet. Däremot är många kreditupplysningar en bättre grundförutsättning för att få lån än en eller flera betalningsanmärkningar. I detta sammanhang bör särskilt betonas att en person, som i övrigt kan uppvisa en balanserad privatekonomi, inte behöver lida nederlag på grund av många kreditupplysningar.

Nytt lån eller betalningsanmärkning?

Den som riskerar en betalningsanmärkning kan frestas att ta ett nytt lån för att betala skulden, men ett nytt lån löser sällan grundproblemet: ansökan ger ytterligare en kreditupplysning, och den nya skulden ska också betalas – ofta till en högre kostnad. Kontakta i stället fordringsägaren eller inkassobolaget så tidigt som möjligt och be om en avbetalningsplan, och ta hjälp av den kostnadsfria budget- och skuldrådgivningen i din kommun. Det är värt mycket att undvika anmärkningen – en betalningsanmärkning finns nämligen synlig för framtida kreditgivare i tre år från och med den dag då den registrerades, även om skulden betalas. För vissa uppgifter, till exempel om missbruk av kontokredit, kan andra tidsgränser förekomma – vill du veta exakt när en uppgift tas bort kan du fråga kreditupplysningsföretaget.

Kreditupplysning – kort svar

En kreditupplysning är en sammanställning av uppgifter om din ekonomi – inkomst, lån och krediter, skulder och eventuella betalningsanmärkningar – som ett kreditupplysningsföretag lämnar ut till någon med ett legitimt behov, oftast en långivare som prövar en ansökan. Varje gång en upplysning tas på dig får du automatiskt en kopia, och du kan kostnadsfritt begära ut vad företagen har registrerat om dig. Upplysningen är ett underlag: beslutet om du får låna fattar långivaren i sin kreditprövning.

Vem lämnar ut kreditupplysningar?

Kreditupplysningar lämnas av kreditupplysningsföretag. De största i Sverige är UC, Creditsafe, Dun & Bradstreet (tidigare Bisnode) och Syna. Verksamheten regleras av kreditupplysningslagen tillsammans med dataskyddsförordningen (GDPR), och ett kreditupplysningsföretag behöver som huvudregel tillstånd från Integritetsskyddsmyndigheten (IMY), som också har tillsyn över branschen. Det är långivaren som väljer vilket kreditupplysningsföretag upplysningen hämtas från.

Vem får ta en kreditupplysning på dig – och när?

En kreditupplysning om en privatperson får bara lämnas ut till den som har ett legitimt behov av den. Det handlar om situationer där någon ska ta ställning till en kredit eller ett annat avtal med ekonomisk risk, till exempel när du:

• ansöker om lån, kreditkort eller kontokredit,
• köper något på avbetalning eller delbetalning,
• ska hyra en bostad eller teckna ett abonnemang, till exempel för mobil, som du betalar i efterhand.

Ren nyfikenhet räcker inte – en granne, en arbetskamrat eller en tidigare partner har inget legitimt behov av att granska din ekonomi. Den som frågar syns dessutom alltid: kreditupplysningsföretaget skickar automatiskt och kostnadsfritt en upplysningskopia till dig som visar vem som har begärt upplysningen och vilka uppgifter som lämnades ut. Hur det fungerar när du själv beställer en upplysning beskriver vi i guiden om kreditupplysning online.

Vad innehåller en kreditupplysning?

Innehållet varierar mellan kreditupplysningsföretagen och beroende på vilken typ av upplysning som beställs, men en upplysning om en privatperson brukar omfatta:

• Identitet och folkbokföring – namn, personnummer, adress och ibland civilstånd.
• Inkomst – fastställd inkomst enligt senaste beskattningsbeslutet.
• Betalningsanmärkningar och skuldsaldo – anmärkningar om obetalda skulder, till exempel efter ett utslag hos Kronofogden, och skulder som ligger hos Kronofogden för indrivning.
• Lån och kreditgränser – lån, kontokrediter och kreditkort som har rapporterats in, inklusive den del av en kreditgräns som du inte använder.
• Förfrågningar – antalet upplysningar som har begärts om dig på sistone, vilket visar om du nyligen har sökt krediter.
• Riskbedömning – ofta ett kreditbetyg eller en riskprognos som kreditupplysningsföretaget har räknat fram. Hur betyget tolkas och hur tungt det väger avgör varje långivare själv.

Varifrån kommer uppgifterna?

Kreditupplysningsföretagen samlar in uppgifterna från flera källor. Från Skatteverket kommer bland annat folkbokföring och fastställd inkomst. Från Kronofogden kommer uppgifter om skulder, betalningsförelägganden och betalningsanmärkningar. Banker och kreditinstitut rapporterar in lån och krediter – hos UC samlas de i ett särskilt register över kreditengagemang. Varken Skatteverket eller Kronofogden lämnar själva ut kreditupplysningar; de är källor, inte kreditupplysningsföretag. Dina egna skulder och ärenden hos Kronofogden kan du däremot se genom att logga in med BankID på Kronofogdens webbplats.

Hur länge finns uppgifterna kvar?

• Betalningsanmärkning, privatperson: tre år från registreringen, även om skulden har betalats.
• Betalningsanmärkning, företag: normalt fem år – läs mer om kreditupplysning på företag.
• Skuldsaldo hos Kronofogden: så länge skulden finns kvar.
• Förfrågningar: registreras och kan synas för andra långivare en tid framöver. Hur länge och hur mycket de väger varierar mellan kreditupplysningsföretag och långivare.

Så används kreditupplysningen när du söker lån

När du ansöker om ett lån hämtar långivaren normalt en kreditupplysning och väger den mot uppgifterna i din ansökan: inkomst, boendekostnad, hushållets storlek och det nya lånets månadskostnad. Den kalkylen kallas ofta KALP – kvar att leva på – och du kan göra en egen version i vår KALP-kalkyl. Varje långivare har sin egen modell, så samma upplysning kan ge ja hos en långivare och nej hos en annan. En ansökan innebär normalt en kreditupplysning, och många ansökningar på kort tid kan göra det svårare att få lån. Använder du en låneförmedlare, fråga hur många kreditupplysningar som tas innan du skickar in ansökan. Bygger ett avslag på uppgifter från ett kreditupplysningsföretag ska långivaren tala om det.

Så ser du vad som står om dig

• Upplysningskopior – spara kopiorna du får. De visar vem som har frågat och exakt vad som lämnades ut.
• Registerutdrag – enligt dataskyddsförordningen (artikel 15) har du rätt att gratis få veta vilka personuppgifter ett kreditupplysningsföretag behandlar om dig. Begär utdrag från flera företag, eftersom uppgifterna kan skilja sig åt.
• Tjänster för privatpersoner – kreditupplysningsföretagen säljer också tjänster där du kan se eller bevaka din egen kreditinformation. Kontrollera pris och villkor innan du beställer.
• Kronofogden – via BankID-inloggning på Kronofogdens webbplats ser du om det finns skulder eller ärenden registrerade på dig.

Hur du gör steg för steg beskriver vi i guiderna om kreditupplysning på sig själv och gratis kreditupplysning.

Fel i kreditupplysningen – rätt till rättelse

Uppgifterna i en kreditupplysning ska vara korrekta. Ligger det kvar en kredit som du har avslutat, står det fel inkomst eller finns det en anmärkning som borde ha försvunnit, kan du kräva att uppgiften rättas enligt dataskyddsförordningen. Vänd dig till det kreditupplysningsföretag som har uppgiften. Har felet uppstått hos källan, till exempel hos en bank, behöver även den som lämnade uppgiften kontaktas. Rättar företaget inte uppgiften kan du lämna ett klagomål till IMY. En korrekt betalningsanmärkning försvinner däremot inte i förtid bara för att skulden har betalats.

Kan du påverka vad kreditupplysningen visar?

Ja, men mest på sikt. Betala räkningar i tid, säg upp kontokrediter och kreditkort som du inte använder – även outnyttjade kreditgränser syns och räknas in – och undvik att söka flera lån på kort tid. Hur långivarna väger ihop uppgifterna, och vad du mer kan göra för att stärka din ställning, går vi igenom på sidan om kreditvärdighet.

Vanliga frågor om kreditupplysning

Märker jag om någon tar en kreditupplysning på mig?

Ja. Kreditupplysningsföretaget skickar automatiskt en upplysningskopia som visar vem som har frågat och vilka uppgifter som lämnades ut. Känner du inte igen den som frågat, kontakta kreditupplysningsföretaget – det kan vara ett tecken på att någon försöker använda dina uppgifter.

Kostar det något att se sin egen kreditupplysning?

Registerutdrag och upplysningskopior är gratis. För en färdig rapport med kreditbetyg eller en löpande bevakning tar kreditupplysningsföretagen ofta betalt.

Försämras min kreditvärdighet av en kreditupplysning?

En enstaka förfrågan inför ett lån brukar inte vara avgörande. Många förfrågningar på kort tid kan däremot tolkas som ett akut lånebehov och göra det svårare att få nya krediter. Ett registerutdrag som du själv begär räknas inte som en förfrågan från en långivare.

Finns det lån där ingen kreditupplysning tas?

I praktiken inte. En långivare måste göra en kreditprövning innan den lämnar en konsumentkredit, och prövningen bygger nästan alltid på en kreditupplysning. ”Utan UC” betyder bara att långivaren använder ett annat kreditupplysningsföretag, till exempel Creditsafe eller Syna.

Får en hyresvärd ta en kreditupplysning på mig?

Ofta ja. En hyresvärd som ska ta ställning till ett hyresavtal kan ha ett legitimt behov, eftersom avtalet innebär en ekonomisk risk. Du får i så fall en upplysningskopia som visar att hyresvärden har frågat.