I samband med ansökan om lånelöften, större privatlån och bostadslån görs alltid en kreditupplysning

Ansökningar om större blancolån och hypotekslån föregås alltid av en grundlig kreditupplysning, som bland annat innebär att person- och inkomstuppgifter kontrolleras mot information i centrala register.

Alla långivare som erbjuder större blancolån eller hypotekslån är skyldiga att göra en kreditupplysning på sina kunder. Upplysningen omfattar kontroll mot en rad register – däribland Skatteverkets register över senast deklarerade inkomst – samt en förfrågan hos Upplysningscentralen (UC), som tillhandahåller uppgifter om en låntagares tidigare krediter. En långivare har däremot inte tillgång till en låntagares totala skuldsaldo.

Betalningsanmärkningar väger tyngre än kreditupplysningar

Eftersom en långivare inte kan få upplysningar om en låntagares tidigare skuldsaldo, brukar istället antalet tidigare kreditupplysningar vara avgörande för om en ansökan bifalls eller avslås. Alltför många tidigare upplysningar, inom en mycket kort tidsrymd, är i långivarnas ögon ett tecken på bristande kreditvärdighet. Däremot är många kreditupplysningar en bättre grundförutsättning för att få lån än en eller flera betalningsanmärkningar. I detta sammanhang bör särskilt betonas att en person, som i övrigt kan uppvisa en balanserad privatekonomi, inte behöver lida nederlag på grund av många kreditupplysningar.

Nytt lån eller betalningsanmärkning?

Den som måste ta ett lån för att förhindra uppkomsten av en betalningsanmärkning bör ta lånet trots att det medför ytterligare en kreditupplysning – en betalningsanmärkning finns nämligen synlig för framtida kreditgivare i tre år från och med den dag då den uppkom. För betalningsanmärkningar som uppkommit till följd av missbruk av kontokrediter gäller däremot två år.