Skatteverket fyller automatiskt i uppgifter om ränteavdrag för privatpersoner

Skatteverket får i regel inkomstuppgifter från storbanker och etablerade kreditinstitut. Avdragen är då ifyllda på förhand och deklarationen behöver bara skrivas under.

Skatteverket får i regel uppgifter från banker och andra kreditinstitut om de räntor som privatpersoner har betalat under ett inkomstår och således har rätta att yrka avdrag för. Räntor från mindre kreditgivare som förmedlar blancolån – och räntor på svenskägda bostäder i utlandet – rapporteras däremot inte in till Skatteverket (i de fall ett utländskt kreditinstitut står för utlåningen). Personer som betalar räntor på lån för vilka Skatteverket inte fått in någon kontrolluppgift bör därför justera den förifyllda uppgiften i deklarationen. I detta sammanhang bör man även ange långivarens namn. Detsamma gäller ifall man lånat pengar av en privatperson (även lån av privatpersoner är avdragsgilla i deklarationen).

Spara uppgifter inför förfrågan

Personer som yrkar höga avdrag för lån som Skatteverket inte fått kontrolluppgift om kan räkna med att bli föremål för granskning. Vi rekommenderar därför att alla spara samtliga kreditbesked och kreditavtal. Skyldigheten att redovisa räntekostnaderna ligger i slutändan hos den som deklarerar – inte hos kreditgivaren. Att somliga kreditgivare samarbetar med Skatteverket genom att skicka in kontrolluppgifter för räntekostnader är således att betrakta som ren goodwill. Räkna med avslag på yrkade avdrag ifall du vid en förfrågan inte kan åberopa de efterfrågade uppgifterna.

Inget avdrag för tilläggsränta

Som låntagare bör man tänka på att inget avdrag medges för ränta som lagts till skulden. Hit hör t.ex. övertrasseringsavgifter, dröjsmålsränta och tilläggsavgifter som kan liknas vid ränta – t.ex. kostnader för inkassokrav och indrivningar av obetalda räkningar.