En låg stabil inkomst över lång tid står högre i kurs än stora inkomstvariationer

På den svenska kreditmarknaden betonar långivarna stabilitet framför höga, tillfälliga inkomster. I synnerhet i fråga om stora hypotekslån och blancokrediter.

Den svenska kreditmarknaden står – trots en viss oenighet i fråga om kreditbedömningar – tämligen enig när det gäller synen på vad som kännetecknar en kreditvärdig privatperson. Följande gäller i allmänhet:

• En tillsvidareanställning med en fast – men låg – månadslön rankas i regel högre än höga inkomster från tillfälliga uppdrag och frilansprojekt.
• En betalningsanmärkning sätter fortfarande stop för stora lån och innebär en påtaglig sänkning av en privatpersons kreditscoring. Konkret gäller t.ex. att en låginkomsttagare utan betalningsanmärkning har högre kreditvärdighet än en höginkomsttagare som dragit på sig en anmärkning till följd av rent slarv.
• Den som har anställning inom stat, kommun eller landsting anses som mer kreditvärdig än personer som arbetar på nystartade småföretag. Detta trots att de nystartade företagen för tillfället har god soliditet och betalar höga löner.
• Personer som saknar skulder – och har skött sina privata finanser på ett skötsamt sätt – har högre kreditvärdighet än personer med både stora tillgångar och höga skulder; detta trots att det totala skuldsaldot är ungefär lika högt hos båda parterna.

Olika bedömningsskalor hos kreditvärderingsföretagen

Som privatperson bör man ta i beaktande att det inte finns någon enhetlig, nationell skala för gradering av svenskarnas kreditvärdighet. Somliga aktörer tillämpar en tiogradig skala, medan andra nöjer sig med fem steg. Bankerna har å sin sida har ofta en helt fristående bedömningsskala, varvid bedömningen sker med hjälp av ett poängsystem eller med en debet-kredit-tabell där fördelar vägs mot nackdelar.